Vi har nu firat palmsöndag, vilket är den söndag då vi predikar om nattvardens instiftelse. Jesus instiftar nattvarden genom att säga ”Gör detta till min åminnelse.” Men vad betyder ordet åminnelse?

Går vi till Folkbibeln, så översätter de Gör detta till minne av mig. (Luk. 22:19, 1 Kor. 11:24). Här kan man fundera över den skillnad som finns mellan lutheraner, som tror att Kristus verkligen är närvarande i brödet och många andra (reformerta, baptister, pingstvänner med flera) som menar att nattvarden i grund och botten endast är en minnesmåltid. De avvisar den så kallade realpresensen. (Om man funderar över realpresensen, kan man till exempel läsa här: https://luk.se/LuthWebbArkiv/Luth1993-1.htm eller här https://luk.se/LuthWebbArkiv/ViTrL12.htm. Denna post handlar inte främst om realpresensen, utan om ordet åminnelse.)

Och visst är det sant och riktigt att nattvarden också är en minnesmåltid. Vi ska fira nattvarden till minne av Jesus, ja, men det är mer än det! Det är inte bara att vi tänker på Jesus, som är i himlen, utan han är verkligen hos oss, han är i brödet och i vinet. För att framhäva realpresensen, används i en del svenska bibelöversättningar ordet ”åminnelse”: Gör detta till min åminnelse.

Var kommer ordet åminnelse ifrån? Jo, i grekiskan står det ”ἀνάμνησις” (anámnäsis). Och när vi studerar det ordet närmare, finner vi att det ordet också används i Gamla Testamentet, i Septuaginta, den grekiska översättningen av GT. Septuaginta var mycket spridd bland judarna på Jesu tid. Och nu kan vi se hur instiftelseorden är förbundna med 2 Mos. 20:22ff, där Gud upprepar och förklarar bildförbudet, förbudet att göra gudabilder. Där används nämligen också ordet åminnelse:

Ni skall inte göra er gudar att ha vid sidan av mig. Gudar av silver eller guld skall ni inte göra åt er.

Ett altare av jord skall du göra åt mig och offra därpå dina brännoffer och tackoffer, din småboskap och dina fäkreatur. Överallt på den plats där jag stiftar en åminnelse åt mitt namn skall jag komma till dig och välsigna dig.

Och det är detta som Jesus gör när han instiftar nattvarden: Han stiftar en åminnelse. Överallt på den plats där jag stiftar en åminnelse åt mitt namn skall jag komma till dig och välsigna dig. Och där hans åminnelse är, dit kommer han själv, han är närvarande och välsignar sitt folk. Så ordet åminnelse är väl värt att bevara. Man har valt den översättningen för att framhålla att Gud verkligen kommer till oss i nattvarden. i brödet och i vinet.