Den kristne och kyrkan – II

Det svenska ordet kyrka

Varje söndag använder vi ordet ”kyrka”. Det står i den apostoliska trosbekännelsen: Jag tror ock på … en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund.  Och i den nicenska trosbekännelsen, som vi vanligen använder om söndagarna, bekänner vi: Jag tror på … på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Så, här i våra trosbekännelser möter vi kyrkan. Den är en enda, den är helig, och den är allmännelig. Och enligt nicenum är den också apostolisk. Vi återkommer till dessa fyra ord litet längre fram. Men vad är då denna kristna kyrka? Vi börjar med att titta på själva ordet kyrka. Det kommer rent språkligt brukar man säga av det grekiska adjektivet kyriaké (κυριακή) vars rot vi kan känna igen i Kyrie eleison (Herre förbarma dig).Det betyder alltså ungefär Det som hänger ihop med Herren eller Det som tillhör Herren. När vi sedan använder ordet ”kyrka” i dagligt tal, så kan det betyda litet olika saker. Jag vill nu ta tre olika meningar med ordet ”kyrka”, där det betyder olika saker: ž På medeltiden fanns det mer än hundra kyrkor på Gotland (kyrkobyggnad)ž Kyrkan måste ta sitt ansvar för prästutbildningen (en organisation)ž Gud är närvarande hos sin kyrka genom alla tider (de kristna, Guds folk)Men var kommer ordet kyrka ifrån? Det går ju tillbaka på ett grekiskt ord, så först går vi till Bibeln. Men där hittar vi inte ordet kyriaké. Och i trosbekännelserna hittar vi inte heller kyriaké! Men det är ju i trosbekännelsen som det står kyrka, så det är där vi ska se efter. Det ord som översätts med kyrka är ekklesía (ἐκκλησία). Lägg märke till hur betoningen på det grekiska ordet skiljer sig från det latinska ecclésia (som har betoningen mitt i ordet, på det andra e:et).I Bibeln används också ekklesía och det översätts till svenska ofta traditionellt med församling. Men i trosbekännelsen har det blivit ”kyrka”. Det är ju litet förbryllande, litet konstigt. Så låt oss titta litet närmare på dessa två ord, kyrka och församling. Vad betyder ordet kyrka jämfört med församling? Kan de bytas ut mot varandra?ž På medeltiden fanns det mer än hundra församlingar på Gotland (nej, det är inte samma sak som kyrkobyggnader)ž Församlingen måste ta sitt ansvar för prästutbildningen (nja, fortfarande en organisation som ‘kyrka’, men inte helheten)ž Gud är närvarande hos sin församling genom alla tider (nja, när vi menar de kristna, Guds folk, passar ordet kyrka bättre)Vilket ord är bäst som översättning av ekklesía (ἐκκλησία), kyrka (som kan anses beteckna helheten eller en byggnad) eller församling (som ofta betecknar en del, en mindre sammanslutning)? Citaten här är ur Folkbibeln.ž Samma dag bröt en svår förföljelse ut mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien. (Apg. 8:1)ž Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. (Apg. 20:28)ž Jag och alla bröderna som är hos mig hälsar församlingarna i Galatien.  (Gal 1:2)ž Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling. (Matt. 16:18)Den här sista versen är intressant, tycker jag. Trots att stället talar om helheten, så har de svenska biblarna av tradition översatt med ”församling”. (Karl den XII:s bibel, Normalupplagan från 1883, 1917 års översättning och Hedegårds NT.) Också Folkbibeln skriver som vi ser ”församling”. Men den statliga bibelöversättningen Bibel 2000 översätter på den klippan ska jag bygga min kyrka. Och så hänvisar de till sin uppslagsdel, där de skriver: När det grekiska ordet (ekklesía) syftar på alla kristna som Guds folk, utan rumslig eller tidslig begränsning, har det återgetts med ”kyrka”. Detta tycker jag är bra skrivet. Av och till kritiserar jag Bibel 2000 för allvarliga misstag, och det kommer jag fortsätta att göra, men just här skriver de något bra. (Även om de strax intill, alldeles i närheten, tar alldeles miste och menar att det är Petrus som är klippan…)Så, i Bibeln, när ekklesía används, så är det en god översättning att använda kyrka för helheten och församling för den lokala gruppen, delen. För ordet betyder bådadera, både den osynliga kyrkan (den andliga gemenskapen överallt genom alla tider) och den synliga kyrkan (där vi vanligen använder ordet kyrka för helheten och församling för delen). Att överbetona helheten, det övergripande, det gör man till exempel i påvedömet. De menar ju att det är påven som är själva kyrkan och att allt kommer från honom. Andra diket är att överbetona lokalförsamlingen. Jag tänker inte gå djupare i detta, men det finns i USA – och i USA finns det många lutheraner – lutherska församlingar som menar att man av teologiska skäl inte kan eller ska ha en kyrka (kyrkoorganisation). Några av dem har därför gått ihop i en missionsförening (ULMA). Och det är av liknande skäl som Missourisynoden heter just Missourisynoden och inte ”kyrka”.