Månad: januari 2024

Om kyrkans uppgift – IX

Då vi nu tittat på vad kyrkan inte ska göra, ska vi titta på vad kyrkan bör göra. Vad är kyrkans uppgift? Vad är kyrkan bra för? Vi kan sammanfatta kyrkans uppgift genom att säga att den ska förkunna Guds Ord och förvalta sakramenten. Det är kyrkan bra för! Det är kyrkans uppdrag.

Men Guds Ord och sakramenten svävar inte liksom i luften någonstans långt borta, utan de används för och har sin verkan på de kristna. Kyrkan samlar de kristna till Guds folks gemenskap genom att förvalta nådemedlen. Och kyrkan är inte främst prästerna, kyrkan är inte några andra, utan kyrkan är vi kristna, kyrkan är Guds folk. Vi är på väg till det himmelska målet.

Och på den resan är vi med. Vi är inte passagerare, utan deltagare på den resan. Nu blir det litet mer konkret. Och jag säger att kyrkan ska göra fyra saker som vi enskilda kristna är inblandade i:

  • Kyrkan ska samla de kristna till gudstjänst
  • Kyrkan ska bevara de kristna i den sanna läran
  • Kyrkan ska hjälpa de kristna att leva heligt efter Guds bud
  • Kyrkan ska sprida Guds rike

Kyrkan ska samla de kristna till gudstjänst

I gudstjänsten prisar och tackar vi Gud och vi tar emot Guds gåvor till oss. Det är prästerna som organiserar och leder detta, men alla kristna är deltagare. Jag läste en gång om en kyrka som ordnat ett sommarmöte, och det stod att någonting gjordes av någon eller några i ”publiken”. Men då har det som sker där framme blivit en show, och det ska det inte vara. Vi är alla deltagare, lemmar i Kristi kropp. Vi är i kyrkan för att möta Gud och för att ära honom.

Men vi prisar och tackar Gud inte bara i kyrkan, utan också i hemmet. Vi har andakter i hemmet, vi samlar oss kring Guds ord och bön. Också här kan kyrkan inspirera och hjälpa till, till exempel genom att tipsa om bra andaktsböcker. En klassiker är andaktsboken ”Ord för dagen” av Martin Luther. När detta skrivs finns den främst som E-bok, till exempel på Adlibris och Bokus. Den verkar vara slut som tryckt bok hos utgivaren (BV-förlaget) men den finns fortfarande (2024-01-26) som tryckt bok hos några försäljare . Det finns också olika postillor, där vi naturligtvis rekommenderar de tre som innehåller vår förre kyrkoherde Staffan Bergmans predikningar. (För information, se http://luk.se/LuthTeol.htm)

Kyrkan ska bevara de kristna i den sanna läran

Lär dem att hålla allt jag har befallt er, sade Jesus. Exempel på hur kyrkan gör detta (det vill säga det görs av prästerna) är predikningar, konfirmationsläsning, sjungandet av psalmer och bibelstudier. Ibland är man i kyrkan, ibland är man på Internet och ibland anordnar man läger. Det sker också genom att de kristna läser Bibeln och goda skrifter i hemmet.

Detta arbete är inte utan svårigheter, det finns motkrafter. Till exempel: Den kristna läran strider delvis mot logiken. Den kristna läran sätter inte människan i centrum, utan Gud. Den kristna läran säger att alla människor är syndare. Detta gillar inte vår kultur som vi lever i. Faran är att vi påverkas av världens synsätt.

Oftast negligeras denna punkt inom den yttre kristenheten. I allmänhet tror många gånger inte ens de kristna att det finns en viss, bestämd lära i Bibeln. Till och med de som menar sig vara konservativa tillåter olika läror inom sin kyrka. Men – som Jesus själv sade – så ska vi kristna hålla allt som Jesus befallt.

Läran är inte vår utan Guds. Han har gett oss uppdraget att hålla fast vid den, helt och hållet. Vi har ingen rätt att stryka eller ta bort detta uppdrag, eftersom det är Gud som gett det. Vi har inte rätt att ge bort det som inte är vårt.

Kyrkan ska hjälpa de kristna att leva heligt efter Guds bud

På samma sätt som prästerna arbetar med att bevara de kristna i den sanna läran, så hjälper de de kristna att leva heligt efter Guds bud genom att undervisa. Fienden är vår egen gamla människa, som inte vill foga sig. Men Jesus kallar oss att leva i ständig omvändelse, att leva i bot. Som Luther skrev i sin första tes: Vår Herre och Mästare Jesus Kristus sa ”Omvänd er” och menade att de troende skulle leva hela livet med omvändelse och bättring. Så lever vi i ständig kamp mot synden. Vi begår varje dag många synder, men vi ska inte försvara dem utan kämpa mot dem. En del saker kan gå lätt att lägga bort, men andra kan vara svårare. Men kyrkan inte bara undervisar de kristna mot synden, utan kyrkan gör något också: Ett medel i kampen mot synden är bikten, där vi får nämna synden vid namn, vi tar emot förlåtelse och ber om kraft till bättring.

För det mesta är Guds lag känd av alla människor, men inte alltid. Ibland kämpar vi inte bara mot den gamla människan utan också mot det omgivande samhället som driver en del värderingsfrågor med religiös iver. Så ser vi i vår tid hur man särskilt bekämpar kristendomen i frågor som gäller äktenskap och familj. När det gäller familjen har den kristna synen nästan försvunnit i det moderna samhället. Och nästan ingen försvarar de oföddas rätt till liv.

Man accepterar samboende före äktenskapet och man har också förstört äktenskapet genom att införa vad man kallar samkönade äktenskap. Och inte nog med att de icke-kristnas uppfattningar strider mot Guds vilja, dessutom har de på sin sida fått många kyrkor. Först de liberala, men nu även mer konservativa. Inte bara Svenska kyrkan och Equmenia accepterar detta, utan det får nu finnas även i pingströrelsen. Föreståndaren för den stora filadelfiaförsamlingen i Stockholm, Niklas Piensoho, lade i höstas (2022) upp en video på Youtube, där han i strid med Bibeln utformat sin textutläggning så att den blivit så att säga mer eller mindre anpassad efter samhällets syn på homosexualitet. Och Evangeliska Frikyrkan utsåg 2020 en arbetsgrupp som skulle arbeta med EFK:s syn på samkönade relationer. Slutrapporten kom nu i maj 2023, och den beskrivs av konservativa som ”oväntat liberal”. (En person jag känner tillhör EFK, och han är upprörd. De som ändrat sig är en minoritet, men de finns i stora inflytelserika församlingar och försöker genomföra sin syn som EFK:s, och de kan mycket väl lyckas. Vi får se. Min vän tycker att det vore rimligare att de som vill införa en ny syn lämnar samfundet, i stället för de som håller fast vid den gamla synen, men det har nytänkarna ingen tanke på att göra!)

Kyrkan ska sprida Guds rike

Till sist vill jag säga att kyrkan har en stor uppgift i att sprida Guds rike. Detta är en mycket viktig uppgift. Här kan alla kristna bidra och delta, inte bara prästerna, även om de har ett särskilt ansvar. Behovet av evangelisation i Sverige har blivit enormt stort. De kristna är få.

För att sprida kristendomen kan de kristna vittna om kristen tro för andra människor. De kan också regelbundet ge pengar till sin kyrka, för att avlöna präster och sända ut missionärer.

För att sprida Guds rike till de icke-kristna har jag funderat en tid på ett nytt forum, en ny kanal. Denna blogg vänder sig i mångt och mycket till redan kristna, så den är nog inte den lämpligaste formen. Om det därför inte kommer så mycket på bloggen under våren, kan det bero på att jag jobbar på detta andra projekt.

Om kyrkans uppgift – VIII

Om vi då sett vad kyrkan är, är frågan vad kyrkan gör. Vad är kyrkans uppgift? Jag sade att vara kristen betyder att vara insatt i ett stort sammanhang. Att vara kristen är att vara en del av något större, att tillhöra den kristna, världsomspännande kyrkan. 

Det finns många uppfattningar om vad kyrkan ska vara. Jag skulle här först vilja nämna fem saker som inte är kyrkans uppgift:

1/ Kyrkan är inte underhållning.

Det hindrar naturligtvis inte att vi kristna har roligt. Visst ska vi ha roligt! Men det är inte kyrkans uppgift att producera underhållning eller att alltid vara underhållande. Den glädje som kyrkan vill ge är djupare än den ytliga underhållningen. Det betyder inte att ytlig underhållning är dåligt! Nej, även enkel underhållning är bra i viss utsträckning. Jag gillar själv att skämta och vitsa. Och visst är det fullt möjligt att vi har inslag till exempel på kyrkodagar som är humoristiska och underhållande. Men det är inte ett grundkrav på kyrkan att det ska vara roligt. Det är inte primärt, det tillhör inte kyrkans väsen. Alla saker som är bra är inte kyrkans uppgift. Kyrkan är inte en superlösning på alla behov och önskemål och kyrkan är inte i underhållningsbranschen utan i livräddarbranschen!

2/ Kyrkan är inte en kulturinstitution eller ett museum.

Det finns många fantastiskt vackra kyrkor. Fulla av vackra konstverk och gamla fina saker. Tänk bara vilket fantastiskt instrument en riktig orgel är. Det är hantverksteknik av superklass. Och i många kyrkor finns det körer. En del av dessa körer sjunger fantastiskt fint. Ja, de traditionella kyrkorna är goda bärare av kultur.

Men det räcker inte att ha vackra kyrkobyggnader, välklingande orglar och praktfulla körer. Detta är mycket fina saker som jag gärna skulle vilja ha i vår kyrka, men vi har varit för små till sådant. Vi har dock efter vår förmåga något av detta, vi har till exempel vackra mässkläder och fina psalmer. Det vill vi gärna ha som en hyllning till Gud för att det är han som skapat all skönhet. Därför kan vi också ha blommor på altaret. Men denna skönhet är inte där för sin egen skull. Vi går inte i kyrkan i första hand för att uppleva jordisk skönhet. Kyrkan är inte en kulturinstitution eller ett museum.

3/ Kyrkan är inte ett fredsinstitut

Den kristna tron vill bringa försoning mellan Gud och människor och också mellan människor. Som Franciskus skriver i sin bön: Herre, gör mig till ett redskap för Din frid och fred. (Franciskus skrev bara ett ord, en böjningsform av ”pax”. På alla språk utom svenska är det samma ord för frid – i hjärtat – och fred – i det yttre. En kristen vill komma med båda.)

Men kyrkans uppdrag är inte att göra samhälleliga insatser, utan andliga genom att människor blir omvända. Som en följd blir deras hjärtan förvandlade av Guds kärlek. Där det händer, där bidrar det till fred mellan människor, dels mellan de kristna, men också i de sammanhang där de kristna befinner sig. De kristna lever i världen, och där ska vi göra goda gärningar och verka för ett gott samhälle. Kyrkan ska uppmuntra de kristna till detta, men ändå säger vi inte att kyrkan arbetar för fred på jorden, utan för frid i hjärtat.

Kristna ska naturligtvis allt efter omständigheterna arbeta för fred på jorden! Det finns många fina exempel på detta. Men en kristen vet också att världen är i den ondes våld och att det inte går att skapa ett himmelrike här på jorden. Här på jorden är tillvaron komplicerad. Så till exempel kan även en kristen delta i försvarskrig utan att det är synd.

4/ Kyrkan är inte en miljöorganisation

Vi vet att Gud har skapat allting. Skapelsen är god, men den är hotad. Miljöförstöringen är påtaglig. Människan drivs av sin egoism att bedriva rovdrift på skapelsens tillgångar.

Ni förstår redan vad jag tänker säga på den här punkten: En kristen gör vad han kan för att leva på ett gott sätt avseende miljön. En kristen vet att han är förvaltare i skapelsen och inte ägare. Kristna arbetar för en bra miljö – ja! – men detta hör till de goda gärningarnas område. Dessutom ska vi tänka på att Bibeln inte heller på detta område innehåller några anvisningar, utan att detta arbete grundar sig på förnuftet. Det betyder att det är möjligt att kristna kan ha olika syn på sådana här frågor. Kyrkan är inte en miljöorganisation och driver ingen särskild miljöpolitik. Men visst är det viktigt att bry sig om miljön!

5/ Kyrkan är inte en välgörenhetsorganisation

Välgörenhet är bra och bibliskt. En kristen ska gärna hjälpa andra människor. Men inom det här arbetet är det faktiskt möjligt att en kyrka är aktiv som kyrka. Det är inte bara enskilda kristna som hjälper sådana som har det svårt, utan även en kyrka kan göra det, även om det då är i ett kristet sammanhang. Det görs för att kunna nå människor med evangelium.

Lägg nu märke till att alla dessa fem saker är bra och viktiga saker, men de är inte kyrkans väsen eller grunduppgift.

Fortsättning följer.