Vi fortsätter den jämförande genomgången av Gamla och Nya förbundet.

Förbundspart

I det gamla förbundet var Abraham och hans barn (Israels folk) förbundspart. Guds välvilja avsåg Abrahams barn. Vem är förbundspart i det nya förbundet? Det är en inte helt enkel fråga. När Jesus grundar det nya förbundet genom att instifta nattvarden så säger han inget om det. Men vi vet ju att Kristi blod gäller alla människor, så vi kan ju konstatera att det nya förbundet är till för alla människor. Guds välvilja avser alla människor. Men vi kan också fastställa att det nya förbundet är mellan Gud och hans nya förbundsfolk, och alla människor ingår inte i det, utan det är de kristna.

Profeten Jeremia förutsäger också det nya förbundet: Se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus (Jer. 31:31), och då blir förbundsparten ”Israels och Juda hus”, det vill säga hela folket, alla tolv stammarna. Men som ni vet upphörde Israels rike, Nordriket, när det krossades av Shalmaneser den V och Sargon II. År 720 f. Kr fördes nästan alla judarna i Nordriket bort och Israels rike slutade att existera. Profetens utsaga om Israels och Juda hus kom ungefär hundra år senare eller mer. Vid den tiden fanns inte Israels hus längre. Ingen som levde då hade upplevat att Israels hus existerade, utan de hade bara läst och hört om det. Så här ser vi hos Jeremia att det nya förbundet sluts med Guds folk, även i det nya förbundet finns det ett gudsfolk, men det folket är större än det dåvarande judafolket, Juda hus. Gud ska sluta ett nytt förbund med Israels och Juda hus. Den skada som skedde när Davids rike delades i Nord- och Sydriket ska alltså helas i det nya förbundet.

Detta säger profeten Amos tydligt:

På den dagen skall jag resa upp Davids fallna hydda,
mura igen dess sprickor och resa upp det som är nerrivet.
Jag skall bygga upp den som i forna dagar, så att de kan ta i besittning vad som är kvar av Edom och av alla hednafolk över vilka mitt namn har nämnts, säger Herren, han som gör detta. (Amos 9:11f.)

Detta är ett viktigt ställe. Vi ser att det nya förbundet innebär att Israel ska återupprättas och även spridas ut till hedningarna.

Detta om att även hedningarna ska ingå står på många ställen i GT. I Romarbrevet citerar Paulus från profeten Hosea:

Det är ju oss han har kallat, och det inte endast från judarna utan också från hednafolken. Så säger han genom Hosea: Det folk som inte var mitt skall jag kalla mitt folk, och henne som jag inte älskade skall jag kalla min älskade. (Rom. 9:24f.)

Och i Psaltaren 22:27f.:

De ödmjuka skall äta och bli mätta,
de som söker Herren skall lova honom.
Era hjärtan skall leva för evigt.
Alla jordens ändar skall tänka på det
och omvända sig till Herren.
Hednafolkens alla släkter skall tillbe inför dig.

Hednafolken skulle alltså kallas att tillhöra Guds folk. Men det gick inte smärtfritt, utan det blev motsättningar om detta. Vad gjorde man då? Jo, man sammankallade apostlamötet som vi läser om i Apg. 15. Det var då de behandlade frågan om hur hedningarna skulle förhålla sig till Mose lag. Och de citerade profeten Amos: 

Därefter skall jag vända tillbaka och åter bygga upp Davids fallna boning. Dess ruiner skall jag bygga upp och jag skall upprätta den igen, för att alla andra människor skall söka Herren, alla hedningar, över vilka mitt namn har nämnts. (Apg. 15:16f.)

Lägg märke till att de vid apostlamötet menade att Davids fallna hydda hade byggts upp genom Jesus. Genom att även hedningarna fick den Helige Ande, såg de att GT:s profetior om Messias och hedningarna uppfyllts och att Guds folk återupprättats i sin fullhet. Detta var ett faktum.

Men, säger många inom kristendomen, handlar inte GT:s profetior om att judarna ska få återvända till sitt land och bygga upp det? Är det inte uppfyllelsen av dessa profetior att staten Israel bildades 1948? Som det står hos profeten Amos:  

Jag skall göra slut på mitt folk Israels fångenskap. De skall bygga upp sina ödelagda städer och få bo i dem.
De skall plantera vingårdar och få dricka vinet från dem.
De skall anlägga trädgårdar och få äta deras frukt.
Jag skall plantera dem i deras eget land.
De skall inte mer ryckas upp ur det land
som jag har givit dem, säger Herren, din Gud. (Amos 9:14f.)

Vid en hastig anblick kunde det ju se ut som att de hade rätt. Men det har de inte. Vi måste förstå att detta enligt NT redan är uppfyllt i och med att fridsriket har kommit och den Helige Andes utgjutande över hedningarna. Dessa verser står tillsammans med löftet om att bygga upp Davids boning: På den dagen skall jag resa upp Davids fallna hydda, mura igen dess sprickor och resa upp det som är nerrivet. Jag skall bygga upp den som i forna dagar. Det som i GT visar fram mot det nya förbundet är ju skuggor av det som skulle komma. I Nya Testamentet kommer uppfyllelsen av profetiorna, det vill säga verkligheten. Så Amos ord De skall plantera vingårdar och få dricka vinet från dem – De skall anlägga trädgårdar och få äta deras frukt är uppfyllda i det nya förbundet! För att judarna under Gamla förbundets tid skulle få en glimt av Kristi rike, använde profeten Amos bilden av ett lyckorike. De orden beskriver alltså de välsignelser vi har i Kristus, hur vi får leva i hans fridsrike. Vingårdarna och trädgårdarna är våra gudstjänster och bibelstudier, där vi får dricka gudomligt vin och äta trädgårdarnas frukt. Högmässan är vingården där vi får möta honom själv i nattvardens måltid. De bibelstudier vi har är trädgårdar där vi får äta av Guds frukt.

Så, förbundspart i Gamla förbundet var Abraham och hans folk, israeliterna. Och det är samma förbundspart i det nya förbundet, Israels och Juda hus, säger profeten Jeremia, men GT klargör att det inte längre är begränsat till judafolket, utan att det nu är utvidgat till alla folk, inklusive hedningarna. Jag vill här citera några verser från profeten Jesajas andra kapitel:

Det skall ske i den yttersta tiden att det berg där Herrens hus är skall stå fast grundat och vara högst bland bergen, upphöjt över höjderna. Alla hednafolk skall strömma dit.

Ja, många folk skall gå i väg och säga: ”Kom, låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds hus. Han skall undervisa oss om sina vägar, så att vi kan vandra på hans stigar.” Ty undervisning skall gå ut från Sion, Herrens ord från Jerusalem.

Han skall döma mellan hednafolken och skipa rätt åt många folk. Då skall de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte mer lyfta svärd mot varandra och inte mer träna sig för krig.

Detta är fridsriket, som flera profeter nämner. Men hur vet vi när ska det komma? Låt oss se hur det beskrivs. Profeten Jesaja sade Det skall ske i den yttersta tiden. Men när börjar den sista tiden, den yttersta tiden? Sankt Johannes skriver i sitt första brev: Kära barn, den sista tiden är här. (1 Joh. 2:18) Och i Hebreerbrevet står det: Sedan Gud i forna tider många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna, har han nu i den sista tiden talat till oss genom sin Son. (Hebr. 1:2)

Så, förbundspart i det Gamla förbundet var Abrahams efterkommande, israeliterna, judarna. I det Nya förbundet är förbundsparten densamma, Israel och Juda hus som profeten Jeremia säger, och dit hör nu alla hedningar som tror.

Och här får jag tillfälle att citera Romarbrevet: Ty Israel är inte alla som kommer från Israel. (Rom. 9:6) Eller varför inte Galaterbrevet: Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren. Det som verkligen betyder något är en ny skapelse. Frid och barmhärtighet över dem som följer denna regel, ja, över Guds Israel. (Gal. 6:15f.)

Sammanställning

Om vi då gör en sammanställning av detta, så blir det så här:

	Gamla förbundet	Nya förbundet
Initiativtagare	Abrahams, Isaks och Jakobs Gud – JHVH	JHVH
Förbundspart	Abraham – Israels folk (judarna)	Israels folk (alla folk)
Reglerad plats	Efter Mose: Tabernaklet/templet	Ingen (Hemmet och kyrkan)
Innehåll	Det utlovade landet: Kanaans land (Rättfärdighet och evigt liv)	Det utlovade landet: Himmelen Rättfärdighet och evigt liv
Karaktär	Lag	Evangelium
Medel	Offer	Nådemedlen
Förbundstecken	Omskärelse + påskmåltid och sabbaten (efter Mose)	Dopet och nattvarden
Mottagande	Tro	Tro

• Gamla och nya förbundet