Vidare i Matteusevangeliet
Vidare i Matteusevangeliet! I det tolfte kapitlet hos Matteus kommer den händelse som vi förut hörde om från Markus 3, om när Jesu moder Maria och hans bröder kom till honom: Han svarade: ”Vem är min mor och vilka är mina bröder?” Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: ”Här är min mor och mina bröder. Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor.” Här tydliggörs det kristna broderskapet.
(När vi nu ändå detaljstuderar ordet ”broder”, kan jag ju tillägga att ordet i grekiskan också kan betyda styvbror eller kusin. Vi vet alltså inte om Josef eller Maria hade fler barn, det var kanske kusiner som kom till Jesus. Det här är en öppen fråga.)
Så i det tolfte kapitlet införs tydligt det kristna broderskapet i Matteus–evangeliet. Och går vi vidare till det artonde kapitlet, är det tydligt att det gäller förhållandena i församlingen, bland bröderna:
Om din broder har begått en synd, så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han lyssnar på dig, har du vunnit din broder. Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak må avgöras efter två eller tre vittnens ord. Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han inte heller till församlingen, då skall han vara för dig som en hedning och publikan.
Här ser vi också att broderskapet kan avslutas. Den som försvarar synden ska uteslutas, och är då inte längre en broder.
Det handlar inte om att uppnå en församling utan syndare, ty det går inte, utan det handlar om att synden inte ska försvaras. Man kan inte vara kristen och stjäla eller leva i äktenskapsbrott till exempel.
Vi ska alltid vara mycket villiga att be om förlåtelse och att förlåta varandra. Direkt efter det här stycket gick Petrus fram och frågade Jesus: ”Herre, hur många gånger skall min broder försynda sig mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?” Jesus sade till honom: ”Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.
Så kristna ska vara fridsstiftare, samtidigt som det gäller att hålla ordning och reda. NuBibeln gör det inte. Översättaren har inte förstått Bibelns lära om det kristna broderskapet, utan översätter Matt. 18:15: Men om din nästa har begått en synd mot dig, så gå till honom enskilt och tillrättavisa honom. För att göra dem rättvisa ska man dock säga att de har infogat en egen rubrik: Om en troende har handlat fel, men deras översättning måste dock kallas felaktig.
Det sista stället i Matteusevangeliet jag vill ta upp, är det om den yttersta domen, om fåren och getterna (kap 25). Jesus säger till fåren:
Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig. Och här betyder alltså bröderna de medkristna. Ofta har man velat förstå ordet bröderna här med alla människor, men det passar inte in. Som vår förre kyrkoherde Staffan Bergman skriver i sin domssöndagspredikan: Jesu bröder är således inte alla nödlidande i världen, som man ofta har velat få det till. Dem skall vi som kristna naturligtvis också hjälpa. Men det är inte det Jesus talar om här. (Den allmänna kärleken, den står det om till exempel i Gal. 6:10: Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro.)
Och Peter Fjellstedt skriver med samma innehåll i sin kommentar och påpekar att ”Dessa mina minsta bröder” inte avser hedningarna: De trogna har även gjort gott mot de otrogna, enligt den allmänna kärleken. Men det goda de gjort, enligt den broderliga kärlekens lag, är dock det viktigaste, det som huvudsakligen kommer i fråga.
Jesus talar alltså här inte om något slags allmänmänskligt brödraskap när han säger ”dessa mina minsta bröder”. Han avser inte människor i allmänhet. Han talar till de kristna, till fåren, och talar om sina minsta bröder, som också är de kristnas bröder.
Att denna tolkning är riktig ser vi också på vad Jesus säger när han kommer till getterna: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. Här står det alltså inte ”bröder”. För getterna har inga bröder! De har inte Gud till sin Fader.
Sammanfattning
Så kan jag här sammanfattningsvis fastslå, att jag inte funnit att Skriften någonstans använder ordet ”broder” synonymt med ”nästa” (medmänniska i allmänhet), även om anvisningar beträffande bröder och medmänniskor i allmänhet kan stå tillsammans och om vartannat. Gud är inte alla människors Fader, utan Fader är han för dem som är hans barn, för dem som genom tron är Guds barn och rättfärdiga.
stpauli.live 