Etikett: bokstavlig bibeltolkning

Om Israel, GT och NT – X

Om Nils-Olov Nilssons bok ”Israel”, Sjöbergs förlag 2019

Bokstavlig eller andlig bibeltolkning? Jag säger: Bokstavlig förståelse är den grundläggande, och vi lämnar den bara när texten kräver det. Denna princip tänker jag mig att Nilsson skulle instämma i, men vi tillämpar den i realiteten olika. Vi är inte ense om bibeltolkningen. Han läser GT:s profetior om fridsriket bokstavligt, om ett bokstavligt rike, om Israels fysiska, jordiska framgång, där jag menar att de ska tolkas andligt om den nytestamentliga församlingen, om kyrkan, om ett andligt rike.

Vilka skäl har jag då för en sådan textförståelse? Låt oss ta ett exempel och titta på vår predikotext som vi hade nu första söndagen i advent, tredje årgången. Den är från sankt Lukas fjärde kapitel och handlar om hur Jesus kom till Nasarets synagoga. Och där hände något fantastiskt: Jesus proklamerar för judarna att Messias har kommit, ja, att han är Messias: Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet och predika ett nådens år från Herren. I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.

Ska nu detta förstår bokstavligt eller andligt? Vad menar Jesus när han säger att han kommer med glädjens budskap för de fattiga, frihet för de fångna, syn för de blinda och de betrycktas frihet? Vilka är de fattiga som får glädjens budskap? Är det de som inte har så mycket pengar, eller det de som är fattiga inför Gud? Handlade Jesu budskap bokstavligen om fördelning av pengar och social rättvisa eller om andlig rikedom? Jesus förklarar i Bergspredikan (Matt. 5): Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket… Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade. Och inför Pilatus sade han: Mitt rike är inte av den här världen. (Joh. 18:36)

(Vi ska dock akta oss för att ta avstånd från de jordiska frågorna. Vi får inte glömma att sociala och politiska mål är viktiga. En kristen lever här i världen och gör goda gärningar, ett gott träd bär god frukt! En kristen engagerar sig i att hjälpa andra människor, men dessa gärningar är inte trons kärna utan trons följd.)

Men botade inte Jesus sjuka? Gav han inte blinda synen åter? Var det inte det han förkunnade? Jovisst botade Jesus sjuka. Men det gjorde han för att visa vem han var, för att människorna skulle lyssna till hans predikan, för att bevisa sina anspråk på att vara Guds Son. Till mannen som han botade vid Betesdadammen (Joh. 5) sade han: Se, du har blivit frisk. Synda inte mer, så att inte något värre drabbar dig, det vill säga synden är den verkliga faran, för den leder till den eviga döden. Och mannen som bars till Jesus och sänktes ned genom taket, han fick sina synder förlåtna för att fariseerna skulle se att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder (Luk. 5:24). Och på samma sätt gjorde Jesus vatten till vin vid bröllopet i Kana inte främst – men också! – för att människorna skulle få en fin bröllopsfest, utan för att de skulle tro på honom. Evangelisten kommenterar: Detta var det första av de tecken som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom. (Joh. 2:11)

Det ”nådens år” som uppfylls genom Jesus i texten ovan är det så kallade jubelåret (3 Mos. 25 och 27). Det innebar för fattiga och slavar bland judarna jordisk frihet och återställelse av egendom. Jubelåret inträffade vart femtionde år, efter sju perioder av sju år där det sjunde året var ett sabbatsår. Jubelåret markerade sju gånger sju år, så att säga en ”super-sabbat”. Hur ska vi då ställa oss till sabbatsbudet? Är då sabbaten avskaffad? Jesus har uppfyllt sabbatsbudet, bland annat genom att han vilade i graven under lördagen, sabbaten. Den fysiska, judiska sabbaten är avskaffad: Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.  (Kol. 2:16f.) Sabbaten och jubelåret förebildade den eviga friheten och vilan i himmelen, hos Gud. I GT var sabbaten bokstavlig, men den sabbat vi kristna väntar på är andlig: Alltså finns det en sabbatsvila kvar för Guds folk. (Hebr. 4:9, läs gärna från kapitlets början!)

GT:s fysiska bud om att inte äta fläsk var en del av Guds rike i det fysiska Israel. Så är det inte längre, Guds rike är andligt:

Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande. (Rom. 14:17)

Ni var på den tiden utan Kristus, utestängda från medborgarskapet i Israel och hade ingen del i förbunden med deras löfte. Ni levde utan hopp och utan Gud i världen. (Ef. 2:12) Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. (Fil. 3:20)