Försoningen VI

Jag vill i denna post visa på ytterligare stöd i Bibeln för den objektiva försoningsläran. I den förra posten visade jag på orden återlösa och återlösare samt lösen. De uttrycker den objektiva försoningsläran. Låt oss fortsätta:

Hoppas på Herren, Israel,
    ty hos Herren finns nåd,
full lösepenning finns hos honom.
Det är han som skall friköpa Israel
    från alla dess missgärningar.
(Ps. 130:7-8)

Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt. (Gal. 4:4)

Så att Waldenström avvisar ”den gamla betalningsteorien” beror inte på att han läst Bibeln noggrant. Orden lösepenning och friköpa vittnar om att betalningsteorin är biblisk. Denna betalning har skett genom att Jesus tog det straff som vi skulle haft. Så gick det till när han betalade. Som profeten Jesaja sade om Jesus:

Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig,
    medan vi höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad.
Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,
slagen för våra missgärningars skull.
    Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.

Så ser vi hur Jesus blev straffad, slagen av Gud. Waldenström beskriver den ur hans synvinkel felaktiga föreställningen: Betalningen för syndaskuld måste vara genom ett motsvarande mått av lidande, annars kunde en människa inte bliva frälst. Sådant fordrade rättfärdigheten. Men läser vi hos Jesaja, finner vi att Jesus betalade syndaskulden genom sitt lidande – Messias blev slagen av Gud, pinad och genomborrad för våra överträdelsers skull. Genom att han tog straffet får vi frid.

Koras söner om den objektiva försoningen

Jag vill visa på ännu ett ställe som fint beskriver den objektiva försoningen. Det är Koras söner som skriver i Psaltaren, psalm 49:8f.:

Sin broder kan ingen friköpa,
    eller ge Gud lösepenning för honom.
För dyr är lösen för hans själ
    och kan ej betalas till evig tid,
så att han skulle få leva för alltid
    och inte se förgängelsen.


Så ser vi att det krävs lösepenning, betalning, för att en människa ska bli frälst och få leva för alltid och inte se förgängelsen. Betalningen, lösepenningen, ska ges till Gud. Gud behöver blidkas, han är objekt för försoningen.

Fortsättning följer!