Jag tänkte jag skulle skriva en post om utdelandet av nattvarden. I vår tid har det blivit vanligt att lekmän assisterar vid utdelandet av nattvarden. Är det en biblisk praxis? När jag googlade på nattvarden, fann jag följande: Hemma i frikyrkan lyfter ingen på ögonbrynen när jag som lekman (nåja, lekkvinna; även om man inte talar i de termerna speciellt ofta i och med att man inte gör så stor skillnad mellan ordinerade pastorer och ”lekmän” som i de mer traditionella kyrkorna) läser instiftelseorden till nattvarden eller välsignelsen.

Jag insåg därför att jag kunde/borde börja med själva frågan om nattvardens handhavande och firande och formulerar frågan så här: Måste det vara en pastor/präst som leder nattvardsfirandet? Denna fråga är dubbeltydig, den kan betyda två saker: 1/ Ska det enligt Bibeln vara en pastor/präst som leder firandet av nattvarden? 2/ Är nattvarden ogiltig om en lekman förrättar den? Vi börjar med 1/.

1/ Ska det enligt Bibeln vara en pastor/präst som leder firandet av nattvarden?

Som i citatet ovan anses i reformerta frikyrkor ofta en lekman kunna läsa instiftelseorden utan att det är något problem. Detta beror på att de inte erkänner förekomsten av ett särskilt prästämbete i NT. Det finns alltså enligt dem inget prästämbete av gudomlig rätt, utan det är en ordningsfråga som man kan hantera så att det fungerar, på ett praktiskt sätt.

Men, finns det då något belägg för tanken att det ska vara en präst (en som innehar kyrkans ämbete) som leder nattvardsfirandet? Javisst! Bibeln lär att det ska finnas ett läroämbete i kyrkan. Att ha präster i kyrkan är inte en fri sak eller ordningsfråga, det är inte en fråga som vi människor rår över, utan det är med gudomlig rätt så att det ska finnas präster i kyrkan.

Hur kan vi veta det? Vi kan börja med att säga, att GT förutsäger det: Jag vill ge er herdar efter mitt hjärta, och de skall föra er i bet med förstånd och insikt. (Jer. 3:15) Och i NT ser vi att prästerna framställs som kallade av Gud: Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. (Apg. 20:28) Och: Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål. Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? Inte är väl alla lärare? Inte utför väl alla kraftgärningar? (1 Kor. 12:28f.) Mina bröder, inte många bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få en strängare dom. (Jak. 3.1)

Vad är då prästernas uppgift? För det första att undervisa i Guds Ord, de är lärare. Dessutom ska de på kyrkans vägnar förvalta nådemedlen (dopet, avlösningen/bikten och nattvarden). De är sändebud och ombud för Jesus. Jesus sade till apostlarna: Som Fadern har sänt mig sänder jag er. – – – Tag emot den helige Ande! Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden. (Joh. 20:21f.)

Vi ser sedan på hur aposteln Paulus skrev till korintierna: Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. (2 Kor. 5:20) Och i det första brevet till dem skrev han: Som Kristi tjänare och som förvaltare av Guds hemligheter skall man alltså betrakta oss.

Så ser vi alltså att det instiftats ett särskilt ämbete i kyrkan. Vi kallar det ofta prästämbete. I Folkbibeln översätts det med ”församlingsledare”, t.ex. 1 Tim. 3:1: Om någon gärna vill få en församlingsledares tjänst, så önskar han sig en god uppgift. Det är prästens uppgift att förrätta nattvarden (och de andra nådemedlen).

(Om skillnaden mellan präst och pastor, se denna post)

• Ämbetet