En brevfråga till frågespalten i pingströrelsens veckotidning ”Evangelii Härold” nr 17/90 lyder: ”Hur går det för små spädbarn som dör i denna tidiga ålder – går de förlorade för evigt på grund av arvsynden?”

Pastor Olle Sandstedt, som besvarar frågan, medger glädjande nog arvsyndens realitet. Han skriver att det är sant att barnen ”föds in i ett fallet människosläkte, som är under fördömelse – Adams synd fortlever i hans efterkommande”. Detta är i överensstämmelse med Bibeln. Paulus skriver: ”Genom en enda människa har synden kommit in i världen och genom synden döden; och så har döden kommit över alla människor, eftersom de alla har syndat” (Rom. 5:12). Och till ”alla människor” som har syndat hör också spädbarnen, ty också de kan dö.

Tyvärr har dock pastor Sandstedt inte förstått att barnen – liksom alla andra som är utanför Guds rike – måste ta emot frälsning för att bli frälsta. Han skriver att för dem som dör i spädbarnsålder gäller Jesu försoning på korset ”utan vidare åtgärder”. Men så lär inte Skriften: ”Om en människa inte blir född på nytt kan hon inte se Guds rike” (Joh. 3:3). Skriften lär lika klart att dopet frälser och föder på nytt (Tit. 3:5). Spädbarnen tillhör alltså av sig själva djävulens rike, men genom dopet föds de på nytt och blir medlemmar i Guds rike.

Hur får då Sandstedt det att gå ihop att barnen är syndiga, men att de inte fördenskull behöver ta emot frälsning för att bli frälsta? Jo, han menar att ett ”omedvetet spädbarn” inte kan ”göras ansvarig för andras synder”. Här ser man plötsligt en försvagning i synen på arvsynden: den är egentligen inte något eget ont som man kan ställas till ansvar för. Är det bara verksynder som sker med fri vilja som kräver omvändelse? Mot detta kan vi bara ställa Skriftens egen undervisning: Genom Adams synd har synden, döden och även fördömelsen – ja, det står faktiskt ”fördömelsen” – kommit över alla människor (Rom. 5:12, 15-17) – även över de små spädbarnen. Instinktivt tycke vi kanske det är hemskt. Och det är precis vad det är!

Men i kraft av dopet renas vi från alla synder, både medvetna och omedvetna, såväl arvsynd som synder i tankar, ord och gärningar. Alla, små som stora, måste genom tron ta emot dopets stora gåva som är Guds frälsande godhet och kärlek till oss genom Jesus Kristus. I Bibeln finns ingen frälsning utan ett personligt mottagande. Jesus sade: ”Den som inte tar emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin” (Mark. 10:15).

J.F. (=Jakob Fjellander, Lutheranen nr 3/1990)