Etikett: svaga bröder

Svaga bröder och avslutning – XIII

Om omskärelsen

Ett bra exempel på skillnad mellan svaga bröder och falska lärare har vi när det gäller omskärelsen. Som en fri sak kunde sankt Paulus gå med på omskärelsen, ser vi i Apostlagärningarnas sextonde kapitel:

Paulus kom också till Derbe och Lystra. Där fanns en lärjunge som hette Timoteus. Han var son till en troende judinna, och hans far var grek. Bröderna i Lystra och Ikonium talade väl om Timoteus. Eftersom Paulus ville ha honom med på resan, tog han och omskar honom av hänsyn till judarna i de trakterna, ty alla kände till att hans far var grek.

Timoteus verksamhet bland judarna kunde försvåras om det rådde oklar­het kring om han var omskuren eller inte. Därför gick Paulus med på det. Men helt annorlunda blev när de kräv­de att Mose lag skulle hållas, då blev de falska lärare. Svaga bröder ställer inte krav. Så då gick Paulus inte med på det, och han vek inte en tum. Vi läser i Galaterbrevet 2:

Men inte ens min följeslagare Titus som är grek, blev tvingad att låta omskära sig. Hade det berott på de falska bröder som smugit sig in, skulle han ha blivit tvungen till det. De hade nästlat sig in för att spionera på den frihet vi har i Kristus Jesus och göra oss till slavar. Men inte ens ett ögonblick gav vi vika för dem och underkastade oss. Vi ville att evangeliets sanning skulle bevaras hos er.

Avslutning från Rom. 15-16 om brödernas förhållningssätt

1Vi som är starka är skyldiga att bära de svagas svagheter och inte tjäna oss själva.

Och må uthållighetens och tröstens Gud hjälpa er att vara eniga efter Kristi Jesu vilja,så att ni endräktigt med en mun prisar vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader.

Ta därför emot varandra, så som Kristus har tagit emot er till Guds ära. 

Och till sist avslutningen av romarbrevet, i det sextonde kapitlet:

Gud, den ende vise, tillhör äran, genom Jesus Kristus, i all evighet, amen.

Svaga bröder – XII

Nu kommer vi fram till kapitel fjorton och femton i romarbrevet. De handlar om svaga bröder: Den som är svag i tron skall ni ta emot utan att sätta er till doms över hans betänkligheter. En har tro till att äta allt, men en annan som är svag äter bara grönsaker. Den som äter skall inte förakta den som inte äter, och den som inte äter skall inte döma den som äter.

Gud har ju tagit emot honom. Vem är du som dömer en annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, ty Herren har makt att hålla honom upprätt.

Alltså: En svag broder är den som har betänkligheter inför olika jordiska saker. Det här gäller sådana saker som är fria, saker som man kan ha men inte måste ha. Som att äta grönsaker eller kött, om man ska dricka vin eller inte, gå på bio eller inte och så vidare.

Den ene sätter en dag högre än en annan, den andre håller alla dagar för lika. Var och en bör vara fullt övertygad i sitt sinne. Den som lägger vikt vid en viss dag gör det för Herren, och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som låter bli att äta gör det för Herren, och även han tackar Gud. – – – Men du, varför dömer du din broder? Eller du, varför föraktar du din broder? Vi skall ju alla stå inför Guds domstol.

I sådana här frågor, som hör till den kristna friheten, ska vi inte döma varandra: Låt oss därför inte längre döma varandra. Besluta er i stället för att inte lägga något hinder i vägen för en broder, så att han snubblar och faller. Jag vet och är i Herren Jesus övertygad om att ingenting är orent i sig självt, men för den som betraktar något som orent, för honom är det orent.

Vi ska dock inte driva vår kristna frihet för långt. Om det behövs för att rädda vår broder, ska vi avstå från något som visserligen är tillåtet, men inte nödvändigt:Om din broder blir oroad genom den mat du äter, så lever du inte längre i kärleken. Bli inte genom din mat orsak till att den går förlorad som Kristus har lidit döden för. 

Svaga bröder eller falska lärare?

Det här innebär inte att det är de svaga bröderna som bestämmer. Om de svaga bröderna tar sig före att börja diktera villkoren för de starka bröderna, blir de falska lärare. Paulus skriver till Kolosserna: Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat. – – –

Om ni med Kristus har dött bort från världens stadgar, varför uppför ni er då som om ni levde i världen och böjer er under dessa bud: ”Det skall du inte röra, det skall du inte smaka, det skall du inte ta på”. Och detta gäller sådant som är bestämt att användas och förbrukas, efter människors bud och läror. Detta uppfattas visserligen som ‘vishet’, med sin självvalda gudstjänst, sin ‘ödmjukhet’ och sin späkning av kroppen, men det har inget värde utan är bara till för att tillfredsställa det köttsliga sinnet. (Kol. 2)

”Svaga bröder” gäller fria ting

Man använder också Bibelns undervisning om svaga bröder fel, om man försöker sätta Guds bud ur kraft. För detta med hänsyn till svaga bröder, det gäller ju saker som är fria i sig själva. Så kan det hända att en broder gör något som är synd, utan att veta om att det är synd. Det är alltså inte en fri sak. Då ska man inte säga: ”Vi starka måste ha överseende med de svaga och ska inte sätta oss till doms över dem.” Nej, då ska de starka på ett vänligt sätt hjälpa de svaga att se vad som rätt och vad som är fel.

För samtycke till synd eller falsk lära ska vi inte låta vara. Ibland har man tillämpat Bibelns undervisning om svaga bröder på detta, men det är inte rätt. Naturligtvis kan det hända att en broder av okunnighet omfattar falsk lära, och visst skulle vi kunna kalla en sådan för en svag broder, men vi ska inte tillämpa Romarbrevets fjortonde kapitel, för det kapitlet handlar ju om saker som i sig är fria. Däremot kan vi använda den här versen i det femtonde kapitlet: När det gäller er, mina bröder, är jag för min del övertygad om att ni själva är fyllda av godhet och uppfyllda av all kunskap och att ni också kan förmana varandra. 

Att okunnighet finns inom församlingen, det är naturligt. Alla har vi varit barn i början! Och visst kan vi alla glömma bort något. Men den som är okunnig tar emot undervisning. Om han i stället försvarar sin falska lära, övergår han till att bli en falsk lärare. Då ska vi läsa i det sextonde kapitlet av Romarbrevet: Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. Ty de som håller fast vid falsk lära trots att man undervisat dem, de är då inte okunniga bröder, utan blir då falska bröder.