Tagg: kultur

Reformationsjubileum 2017

Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. (Rom. 12:2)

Varje tid har sina särskilda idéer som man allmänt håller fast vid och omhuldar utan att ifrågasätta. Att tro på dem går så att säga av bara farten, man kommer helt enkelt inte på tanken att fråga varför det ska vara på det ena eller andra sättet. Man helt enkelt förutsätter att det ska vara så.

Den allmänna kulturen, de allmänna idéerna i samhället, utövar stort tryck på de kristna. Om vi ser oss om i samtiden, ser vi många exempel på kyrkor som anpassat sig efter den rådande tidsandan. Men vi ska inte tro att vi är förskonade från denna påverkan bara för att vi är konfessionella. Utan att vi riktigt märker det kan vi delvis formas av icke-kristna tankesystem och värderingar. Det var för att möta detta som reformatorerna sade: Ecclesia semper reformanda est, kyrkan måste alltid reformeras. Att reformeras är dock inte synonymt med att förändras, så som de liberala kyrkorna vill tro. Att re-formeras betyder att  åter-formas till det ursprungliga (latinets ”re-” betyder ”åter-”, som till exempel i ”tur och retur”). Därför är den kristna kyrkan ständigt sysselsatt med att studera Bibeln, för att bevara den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga.

Två läsförslag:

1/ Vi tror och lär, en grundlig framställning av den kristna tron, med bibelhänvisningar och citat från bekännelseskrifterna. (Nyligen har också en reviderad engelsk version publicerats.)

2/ Bland annat om hur kyrkor påverkas av den allmänna kulturen har Francis Schaeffer skrivit en mycket bra bok: Den Gud som finns till. Tyvärr finns den när detta skrivs inte tillgänglig på svenska, inte ens antikvariskt (på nätet). Den finns dock på engelska på Amazon: The God Who Is There. (För tydlighets skull vill jag framhålla att jag inte menar att boken rent teologiskt är bra. Författaren är reformert och förstår inte ens indelningen lag-evangelium. Men kulturanalysen är mycket belysande och apologetiken – försvaret för den kristna tron på förnuftets område – utmärkt.)

 

Nytt kyrkoår

Så har ett nytt kyrkoår börjat. I söndags hörde vi i predikotexten hur Jesus förkunnade sitt program:

Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet och predika ett nådens år från Herren. (Luk. 4:18f.)

Sedan Jesus lämnat jorden är detta ett uppdrag till kyrkan. Förkunnelsen ska fortsätta också i år, den ska ropas ut, står det. Detta är så mycket mer nödvändigt som kristendomen har förlorat så mycket mark i vårt land. I någon mening kan man kalla Sverige ett kristet land, men inte i den meningen att svenskarna i allmänhet är kristna. Några enstaka procent går i kyrkan minst en gång i månaden, och dessutom är den förkunnelse som kyrkobesökarna i vårt land möts av många gånger inte ens kristendom.

Varför har det blivit så här? Här finns flera orsaker, men man kan i alla fall konstatera att kristendomen har försvunnit i samma takt som prästerna slutat tro att Bibeln är Guds Ord och absolut sann. Och där man inte längre tror på någon Sanning, där minskar ivern att sprida det glada budskapet. Det blir inte så angeläget, när man inte längre tror att Gud har talat i Bibeln.

Och hur är det med oss som är konfessionella lutheraner, som håller fast vid Skriften allena? Är vi bekymrade över den andliga situationen i vårt land? Funderar vi över vad vi kan göra för att sprida Guds Ord? Och vad gör vi?

En del ser med oro på att det kommer muslimer till Sverige. De känner sig hotade. Och visst kommer kulturen i Sverige förändras i någon mån av det faktum att många människor invandrar. Kulturen i ett land förändras ständigt av det som sker. Den har förändrats mycket under de senaste hundra åren på grund av bland annat avkristningen, den materiella tillväxten, populärmusiken, massmedia, kärnfamiljens nedmontering, de dramatiskt förbättrade möjligheterna att resa världen kring och datorerna. (Låt mig för säkerhets skull framhålla att jag här inte gör någon värdering av dessa fenomen.) Dessa faktorer har tillsammans påverkat mycket mer än invandring.

Men låt oss lägga frågan om kulturen åt sidan. Kristendom är inte kultur, utan syndernas förlåtelse och liv med Gud! De muslimer som kommer hit har i allmänhet en bättre tro än genomsnittssvensken, de tror i alla fall att Gud skapat världen och att vi människor är skyldiga att följa Guds vilja. Låt oss inte se dessa människor som fiender, utan  som människobröder som Kristus dött för. Genom att muslimer kommit till Sverige har vi fått en stor möjlighet att nå dem med det kristna budskapet. Ett sätt att rusta sig för detta kan vara att läsa boken Jag sökte Allah och fann Jesus. Den rekommenderas! Där finns givetvis detaljer som kan ifrågasättas, men på det stora hela är det en mycket intressant bok.