Etikett: ecclesia semper reformanda est

Ecclesia semper reformanda

I söndags firades i många lutherska kyrkor världen runt Reformationssöndagen till minne av Martin Luthers uppspikande av de 95 teserna i Wittenberg 1517. En latinsk fras som uttrycker hur det bör vara i kyrkan är Ecclesia semper reformanda est. ”Kyrkan behöver alltid reformeras” I samband med reformationsjubileet användes uttrycket ofta för att visa att man följer Luthers exempel. Frasen är myntad gentemot den romersk katolska kyrkan, som håller fast vid traditionen och påven.

En del som åberopade sig på uttrycket hade dock missförstått det helt. De liberala kyrkorna tror att reformeras innebär att alltid förändras. De följer hela tiden med samhällsandan och tror att de därigenom reformeras så som de bör. De försöker hela tiden vara relevanta och lyhörda när det gäller de aktuella samhällsfrågorna, alerta när det gäller tidens strömningar. Så förändrar de hela tiden den kristna tron gradvis, i stället för att, som alla kristna bör och ska, hålla fast vid den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. (Jud. 1:3) De håller ingen rak kurs, utan kastas hit och dit av vågorna, när de följer varje vindkast.

De som låter tidsandan och samhället styra innehållet i den kristna tron de-formerar ständigt kyrkan. Ty att reformeras betyder att återgå till källan, till Guds Ord. ”Re-” betyder ju ”åter”. Re-formeras betyder alltså ”åter formas”, ty varje dag kommer synden och bryter ned och fördärvar, och varje dag ska vi därför reformeras och hålla fast vid det ursprungliga. Att reformeras är att lämna synden och den gamla människan för att i stället ikläda sig den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet. (Ef. 4:24)

Vi ska inte tro att konfessionella lutherska kyrkor går automatiskt fria här. Också vi måste ständigt pröva förkunnelsen mot Skriften, beredda att låta Ordet korrigera där vi finner avvikelser. Falsk lära och lagiskhet vill djävulen alltid så in i kyrkorna, steg för steg, nästan omärkligt. Han försöker nästla sig in. Och är det inte lagiskhet så är det likgiltighet, som är en omvänd lagiskhet, en falsk frihet.

Till detta arbete, att stå fasta vid Guds ord och att pröva andarna, behöver vi ödmjukhet och vaksamhet. Våra hjärtan ska vara brinnande, samtidigt som vi är nyktra och vakande. När natten kommer, kan vi inte verka mer.

Reformationsjubileum 2017

Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. (Rom. 12:2)

Varje tid har sina särskilda idéer som man allmänt håller fast vid och omhuldar utan att ifrågasätta. Att tro på dem går så att säga av bara farten, man kommer helt enkelt inte på tanken att fråga varför det ska vara på det ena eller andra sättet. Man helt enkelt förutsätter att det ska vara så.

Den allmänna kulturen, de allmänna idéerna i samhället, utövar stort tryck på de kristna. Om vi ser oss om i samtiden, ser vi många exempel på kyrkor som anpassat sig efter den rådande tidsandan. Men vi ska inte tro att vi är förskonade från denna påverkan bara för att vi är konfessionella. Utan att vi riktigt märker det kan vi delvis formas av icke-kristna tankesystem och värderingar. Det var för att möta detta som reformatorerna sade: Ecclesia semper reformanda est, kyrkan måste alltid reformeras. Att reformeras är dock inte synonymt med att förändras, så som de liberala kyrkorna vill tro. Att re-formeras betyder att  åter-formas till det ursprungliga (latinets ”re-” betyder ”åter-”, som till exempel i ”tur och retur”). Därför är den kristna kyrkan ständigt sysselsatt med att studera Bibeln, för att bevara den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga.

Två läsförslag:

1/ Vi tror och lär, en grundlig framställning av den kristna tron, med bibelhänvisningar och citat från bekännelseskrifterna. (Nyligen har också en reviderad engelsk version publicerats.)

2/ Bland annat om hur kyrkor påverkas av den allmänna kulturen har Francis Schaeffer skrivit en mycket bra bok: Den Gud som finns till. Tyvärr finns den när detta skrivs inte tillgänglig på svenska, inte ens antikvariskt (på nätet). Den finns dock på engelska på Amazon: The God Who Is There. (För tydlighets skull vill jag framhålla att jag inte menar att boken rent teologiskt är bra. Författaren är reformert och förstår inte ens indelningen lag-evangelium. Men kulturanalysen är mycket belysande och apologetiken – försvaret för den kristna tron på förnuftets område – utmärkt.)